Min kompis B delade med sig lite goda husdjurstips igår på kvällen. Ifall du eller någon i bekantskapskretsen skulle få för sig att vilja ha ett husdjur, men tvekar att fatta ett beslut pga penga-, plats-, eller nervbrist, så har jag det perfekta tipset här (tipset är dock en aning säsongsbegränsat):
1) sök fram en humla/geting
2) fånga den
3) sätt den i kylskåpet där den går i dvala
4) medan humlan/getingen är i dvala, knyt en tråd runt insektens ena fot, men var försiktig!!!
5) ta ut insekten från kylen, och inom kort har du ett flygande husdjur på lina!
Kan också användas som levande ballong. Extrapoäng för att den flyger i cirkel runt sig själv.
Min kompis B ville dock betona att tipset inte gäller flugor, vilket han kommit fram till genom mångfaldiga experiment.
Så istället för att skaffa sig en s.k. kesäkissa, kan man skaffa sig en kesähumalainen!
2011-01-30
en förunderlig kväll
Vi blev bjudna att gå på performance-tillställningen Stop Talking i Kensington Market ikväll. Kul, tänkte jag som är väldigt intresserad av spoken word och sånt. Jag fick allt jag förväntat mig och mycket mer...
Tillställningen hölls i en konstnärsatelje där de hade placera en provisorisk scen med ett litet bord på och en massa annat skräp. Under kvällen delade kvällens MC, som också läste upp sin dikter mellan varven, ut choklad och tuggummipaket som cirkulerade i publiken.
Performanserna bestod av allt från spoken word till en flicka som slog sönder en stor kub snö till försök att göra världsrekord i människohög (högen blev ca 2m hög).
Vi fick höra om hur pensionerade sumobrottare görs om till nudlar i fem olika smaker: kyckling, biff, räkor, grönsak och original sumo, samt se en flicka klädd i endast underkläder kräla i och på ett gummiliknande skynke. Vi blev ombedda att krafsa vår högra granne i håret (bara för att vi kunde) och vi sjöng med i en ukulele-sång.
En stor del av publiken var höga som Empire State Building och det var intressant att observera dem och deras reaktioner till performanserna: glasklara ögon stora som bautastenar och en gapande mun, ordet obeskrivligt tatuerat på deras läppar.
Postar senare länk till kvällens videon, men tills dess får ni njuta av ett klipp från förra tillstälningen!
http://www.youtube.com/user/ReidJenkins#p/c/463FBE80C7E4EBD0/13/pN8K1gDyC6Q
Tillställningen hölls i en konstnärsatelje där de hade placera en provisorisk scen med ett litet bord på och en massa annat skräp. Under kvällen delade kvällens MC, som också läste upp sin dikter mellan varven, ut choklad och tuggummipaket som cirkulerade i publiken.
Performanserna bestod av allt från spoken word till en flicka som slog sönder en stor kub snö till försök att göra världsrekord i människohög (högen blev ca 2m hög).
Vi fick höra om hur pensionerade sumobrottare görs om till nudlar i fem olika smaker: kyckling, biff, räkor, grönsak och original sumo, samt se en flicka klädd i endast underkläder kräla i och på ett gummiliknande skynke. Vi blev ombedda att krafsa vår högra granne i håret (bara för att vi kunde) och vi sjöng med i en ukulele-sång.
En stor del av publiken var höga som Empire State Building och det var intressant att observera dem och deras reaktioner till performanserna: glasklara ögon stora som bautastenar och en gapande mun, ordet obeskrivligt tatuerat på deras läppar.
Postar senare länk till kvällens videon, men tills dess får ni njuta av ett klipp från förra tillstälningen!
http://www.youtube.com/user/ReidJenkins#p/c/463FBE80C7E4EBD0/13/pN8K1gDyC6Q
2011-01-28
musikupptäckt
http://www.youtube.com/watch?v=L2FYfxuFpHk&NR=1
läste på HBL att de här pojkarnas musik spelats på Chanels modeuppvisning i Paris. Inte så illa pissat, men det är inte musiken heller. Kommer att adderas till den återkommande musiklistan här i Toronto.
läste på HBL att de här pojkarnas musik spelats på Chanels modeuppvisning i Paris. Inte så illa pissat, men det är inte musiken heller. Kommer att adderas till den återkommande musiklistan här i Toronto.
2011-01-27
nya kämppisar
Idag har jag fått två nya kämppisar: Julia och Frans från Sverige! Nu är lägenheten fullsatt, så vi tar tyvärr inte emot flera hyresgäster.
Kate som är från USA kommer att få sitt livs språkbad i svenska. Men jag tror inte hon har något emot det.
Kate som är från USA kommer att få sitt livs språkbad i svenska. Men jag tror inte hon har något emot det.
Bokrapport
Har under det senaste året utvecklat ett beroende för Karin Fossums deckare.
Läste min första Fossum-bok på holländska och nu slukar jag dem på engelska.
Spänningen i böckerna byggs upp från första sidan, men blir aldrig riktigt obehagligt; det är mera fråga om psykologisk framom konkret spänning. Det här passar mig utmärkt då min fantasi kan milt sagt kategoriseras som otyglad. Mindre mardrömmar och behov att kolla alla skåp innan jag går och lägger mig med andra ord.
Rekommenderar varmt alla hennes deckare med Sejer i huvudrollen. Det är väl lite Norges motsvarighet till Wallander-karaktären, men mindre nersupen.
Läste min första Fossum-bok på holländska och nu slukar jag dem på engelska.
Spänningen i böckerna byggs upp från första sidan, men blir aldrig riktigt obehagligt; det är mera fråga om psykologisk framom konkret spänning. Det här passar mig utmärkt då min fantasi kan milt sagt kategoriseras som otyglad. Mindre mardrömmar och behov att kolla alla skåp innan jag går och lägger mig med andra ord.
Rekommenderar varmt alla hennes deckare med Sejer i huvudrollen. Det är väl lite Norges motsvarighet till Wallander-karaktären, men mindre nersupen.
2011-01-26
Brödmästaren
Hittills har jag framgångsrikt bakat semlor i mängder, lite som de här jag bakade idag (se bild ovan)
Men idag provade jag på att baka ett riktigt bröd, och det blev ju super bra! Se här:
Inte så pjåkigt va? Och gott var det. Brödet innehåller torkade tranbär och pumpafrön. Smaskens!
Toronto är full av skåpfinnar
För ett par veckor sedan var jag i Fossil-affären för att kolla in en klocka åt min kompis M. Flickan som betjänade mig visade sig vara dotter till två exil-finnar och talade en lite knagglig, men fullt förståelig finska. Suspekt.
En vecka senare är jag i en dansskola för att hyra en sal då det kommer fram att en av ägarna är *trumsolo* dotter till två exil-finnar, men hon förstår endast finska, talar inte själv.
Några dagar senare irrar jag mig in i en bokhandel och hamnar mitt i en diskussion med en medelålders man som tydligen talar begränsad finska och svenska. Han är dock inte finländare, men har tysk-baltiska rötter och känner en hel del finländare. Han erbjuder mig en låda full av svenska böcker och tidningar.
Ska hämta dem idag.
En vecka senare är jag i en dansskola för att hyra en sal då det kommer fram att en av ägarna är *trumsolo* dotter till två exil-finnar, men hon förstår endast finska, talar inte själv.
Några dagar senare irrar jag mig in i en bokhandel och hamnar mitt i en diskussion med en medelålders man som tydligen talar begränsad finska och svenska. Han är dock inte finländare, men har tysk-baltiska rötter och känner en hel del finländare. Han erbjuder mig en låda full av svenska böcker och tidningar.
Ska hämta dem idag.
2011-01-23
kommunistiskt monopol
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kommunistisk-version-av-monopol
De har alltså gjort en kommunistisk version av monopolspelet för att folk som inte upplevt det på riktigt ska kunna lära sig om hur det var, bl.a. i Sovjet. Det som intresserar mig mest är om "Gå till fängelset-rutan" bytts ut mot "du blir skickad till Sibirien-rutan"?
De har alltså gjort en kommunistisk version av monopolspelet för att folk som inte upplevt det på riktigt ska kunna lära sig om hur det var, bl.a. i Sovjet. Det som intresserar mig mest är om "Gå till fängelset-rutan" bytts ut mot "du blir skickad till Sibirien-rutan"?
2011-01-21
Bastu + motion = sant
Min nyfunna kompis Anna gav mig förra veckan ett presentkort till Bikram Yoga Center där jag får gå på 20 st 90-minuters hot yoga lektioner. Ingen dålig present precis!
Har tidigare hobbat med astanga-joga så jag tyckte att det här kunde bli roligt att pröva på. Jag traskade raskt ner till finansdistriktet imorse och gjorde mig klar för 90 minuter i en 40 grader varm sal med 40% luftfuktighet. Man är ju van vid bastubadande, så jag tänkte att det inte skulle vara så tungt...
Efter 10 minuter av endast andningsövningar insåg jag att mina bara ben och armar redan var dyblöta av svett; 40 minuter senare såg jag ut som jag gått genom en dusch med kläderna på.
Men känslan... helt underbart! Som om varje cell spelade huvudrollen i kroppens helkvällsfilm. Speciellt under den sista avslappningsövningen kände jag mig ytterst levande.
Jag ser fram emot de nästa 19 lektionerna!
Tack Anna!
Har tidigare hobbat med astanga-joga så jag tyckte att det här kunde bli roligt att pröva på. Jag traskade raskt ner till finansdistriktet imorse och gjorde mig klar för 90 minuter i en 40 grader varm sal med 40% luftfuktighet. Man är ju van vid bastubadande, så jag tänkte att det inte skulle vara så tungt...
Efter 10 minuter av endast andningsövningar insåg jag att mina bara ben och armar redan var dyblöta av svett; 40 minuter senare såg jag ut som jag gått genom en dusch med kläderna på.
Men känslan... helt underbart! Som om varje cell spelade huvudrollen i kroppens helkvällsfilm. Speciellt under den sista avslappningsövningen kände jag mig ytterst levande.
Jag ser fram emot de nästa 19 lektionerna!
Tack Anna!
2011-01-19
produktiv tepaus på Pamenar
Min kompis Pouria har öppnat ett fotogalleri/café i Kensington. Här tillbringar jag mina dagar då jag faktiskt vill få något gjort, paradoxalt nog. För det är här jag träffar alla mina bekanta, lyssnar på musik och pratar med personalen som jag vid det här laget är bra tjomis med.
Idag har jag lyckats skriva en kolumn och uppdaterat min brevväxling. På sidan om har jag avnjutit en kopp mintte, en ask Fazers salmiak, en mandelmassefylld croissant och några glas vatten smaksatt med gurka.
En vanlig eftermiddag på Pamenar. Foton följer senare.
Idag har jag lyckats skriva en kolumn och uppdaterat min brevväxling. På sidan om har jag avnjutit en kopp mintte, en ask Fazers salmiak, en mandelmassefylld croissant och några glas vatten smaksatt med gurka.
En vanlig eftermiddag på Pamenar. Foton följer senare.
2011-01-18
Det var på tiden...
http://www.dn.se/kultur-noje/musik/dire-straits-money-for-nothing-censureras
Så bussigt av den här lyssnaren att faktiskt lyssna på texten! Bra jobbat! Den här låten har BARA spelats i 25 år.
Jag menar, har man inte censurerat den för den här orsaken tidigare så kan man väl låta det vara. Det här går under samma kategori som då Pippis pappa för ett par år sedan inte mera skulle få tituleras negerkung. Ta er i arslet säger jag och stäng öronen och ögonen ifall ni inte klarar av historia. Tiderna och sederna ändras, bra så, men vi ska väl inte gå och fingra på allt i det förflutna som inte passar in numera. Välkommen till 1984 2.0 säger jag...
Så bussigt av den här lyssnaren att faktiskt lyssna på texten! Bra jobbat! Den här låten har BARA spelats i 25 år.
Jag menar, har man inte censurerat den för den här orsaken tidigare så kan man väl låta det vara. Det här går under samma kategori som då Pippis pappa för ett par år sedan inte mera skulle få tituleras negerkung. Ta er i arslet säger jag och stäng öronen och ögonen ifall ni inte klarar av historia. Tiderna och sederna ändras, bra så, men vi ska väl inte gå och fingra på allt i det förflutna som inte passar in numera. Välkommen till 1984 2.0 säger jag...
Bestäm dig pucko!
Två kvarter däifrån jag bor ligger Torontos Chinatown. Utmärkt. Stället är fullsmockat med billig mat, ännu billigare frukter och sen en massa onödigt krimskrams ssom man inte ens orkar slänga ett halvt getöga på.
Kineserna tycks ta sin kultur med sig vart de än flyttar och bygger upp stadsdelar som in i minsta detalj påminner om hemstaden. Men en sak tycks de ha glömt: de kan fan inte gå ordentligt på trottoaren. Jag antar nämligen att folk faktiskt måste röra sig framåt i någorlunda rask takt för att det ska funka i det där landet. Men så snart de korsat den kanadensiska gränsen tycks den del av hjärnan som håller redan på sånt totalt drabbas av alzheimer.
Först av allt går de så jäkla långsamt, släpandes på de där väskorna som liknar ölbackskärrorna folk släpar till Sverigebåten som man snubblar på. Sen sku man ju tycka att det sku spara energi att gå rakt längs med trottoaren ifall man nu är så sliten, men nä. Det ska åkas slalom i slow-mo så att förbipasserande inte har nån chans i världen att komma förbi.
Man tappar nerverna med mindre, så jag undviker Chinatown så långt det går, men tyvärr irrar de här människorna sig hit till Kensington nu och då och då tycker jag att de ska fatta att leva som folk i den stadsdelen. Det heter ju på finska maassa maan tavoin och det ska de tycker jag också följa.
Sen har vi ju de där udda speedwaytanterna på dryga 70 år som springer över dig utan att ens höja på ögonbrynen. De har väl brådis till nån semi-annual sale som de där krimskramsaffärerna bjuder på...
Kineserna tycks ta sin kultur med sig vart de än flyttar och bygger upp stadsdelar som in i minsta detalj påminner om hemstaden. Men en sak tycks de ha glömt: de kan fan inte gå ordentligt på trottoaren. Jag antar nämligen att folk faktiskt måste röra sig framåt i någorlunda rask takt för att det ska funka i det där landet. Men så snart de korsat den kanadensiska gränsen tycks den del av hjärnan som håller redan på sånt totalt drabbas av alzheimer.
Först av allt går de så jäkla långsamt, släpandes på de där väskorna som liknar ölbackskärrorna folk släpar till Sverigebåten som man snubblar på. Sen sku man ju tycka att det sku spara energi att gå rakt längs med trottoaren ifall man nu är så sliten, men nä. Det ska åkas slalom i slow-mo så att förbipasserande inte har nån chans i världen att komma förbi.
Man tappar nerverna med mindre, så jag undviker Chinatown så långt det går, men tyvärr irrar de här människorna sig hit till Kensington nu och då och då tycker jag att de ska fatta att leva som folk i den stadsdelen. Det heter ju på finska maassa maan tavoin och det ska de tycker jag också följa.
Sen har vi ju de där udda speedwaytanterna på dryga 70 år som springer över dig utan att ens höja på ögonbrynen. De har väl brådis till nån semi-annual sale som de där krimskramsaffärerna bjuder på...
2011-01-16
sorgedag
Idag var jag glad eftersom jag fick träffa många vänner och bekanta jag inte sett sedan november. Tyvärr träffade jag dem på mina vänners pappas begravning...
Kände mig först lite olustig till mods med att gå på en persons begravning som jag aldrig träffat, men efter en stunds övervägande kom jag till den slutsatsen att det viktigaste är att stöda mina vänner under den här sorgliga dagen.
Tillställningen började med en icke-religiös minnesceremoni och jag fick uppleva mitt livs första öppna kista. Speciellt chokerande var det efter att ha hört av min hyresvärd hur man behandlar liket innan det visas upp för de anhöriga. Återkommer till det en annan gång...
Ceremonin var väldigt enkel men vacker. Majoriteten av de sörjande var perser, så talen förstod jag inget av men känslan var påtaglig.
Vid nedsänkningen av kistan höll min vän, den avlidnes son, ett gripande tal och tillställningen avslutades med att gästerna fick kasta nejlikor och rosor ner i graven innan den slutligen täcktes. Gravplatsen var perfekt belägen uppe på en liten kulle som vätte mot en liten damm.
Vi deltog ännu i kaffe- och lunchbjudningen hemma hos familjen med ca 60 andra gäster och blev serverade himmelskt goda mat- och efterrätter. Kan inte säga annat än att jag älskar persisk mat!
Det var skönt att känna att man kunnat hjälpa två goda vänner i deras sorg. Jag tycker det är bra att vänner deltar i sina vänners släktingars begravningar ifall det finns möjlighet till det. I sådana situationer behöver de sörjande all stöd de kan få.
Jag är glad att jag fick uppleva den här dagen tillsammans med mina nyfunna vänner, men sorgsen över att det skulle ske på deras pappas begravning.
Kände mig först lite olustig till mods med att gå på en persons begravning som jag aldrig träffat, men efter en stunds övervägande kom jag till den slutsatsen att det viktigaste är att stöda mina vänner under den här sorgliga dagen.
Tillställningen började med en icke-religiös minnesceremoni och jag fick uppleva mitt livs första öppna kista. Speciellt chokerande var det efter att ha hört av min hyresvärd hur man behandlar liket innan det visas upp för de anhöriga. Återkommer till det en annan gång...
Ceremonin var väldigt enkel men vacker. Majoriteten av de sörjande var perser, så talen förstod jag inget av men känslan var påtaglig.
Vid nedsänkningen av kistan höll min vän, den avlidnes son, ett gripande tal och tillställningen avslutades med att gästerna fick kasta nejlikor och rosor ner i graven innan den slutligen täcktes. Gravplatsen var perfekt belägen uppe på en liten kulle som vätte mot en liten damm.
Vi deltog ännu i kaffe- och lunchbjudningen hemma hos familjen med ca 60 andra gäster och blev serverade himmelskt goda mat- och efterrätter. Kan inte säga annat än att jag älskar persisk mat!
Det var skönt att känna att man kunnat hjälpa två goda vänner i deras sorg. Jag tycker det är bra att vänner deltar i sina vänners släktingars begravningar ifall det finns möjlighet till det. I sådana situationer behöver de sörjande all stöd de kan få.
Jag är glad att jag fick uppleva den här dagen tillsammans med mina nyfunna vänner, men sorgsen över att det skulle ske på deras pappas begravning.
2011-01-15
Dagens frisyr
Råkade promenera förbi en frisersalong tidigare idag och kunde konstatera att 90-talet tyvärr helt tydligt är poppis igen. Ifall någon är sugen på att skaffa sig en Brandon Walsh-inspirerad frisyr så kan ni be om adressen...
2011-01-14
don't get mad, get even...
http://www.dn.se/nyheter/varlden/skottskadad-rav-skot-jagare
Jag väntar på den dagen då älgarna hoppar in bakom ratten och kör över bilisterna. Den här räven banar helt tydligt väg för oförutsedda hämndattentat genomförda av purkna djur som blivit trötta på att bli förföljda år ut och år in.
Den här räven är en livslevande legend minsann!
Jag väntar på den dagen då älgarna hoppar in bakom ratten och kör över bilisterna. Den här räven banar helt tydligt väg för oförutsedda hämndattentat genomförda av purkna djur som blivit trötta på att bli förföljda år ut och år in.
Den här räven är en livslevande legend minsann!
Mentalt blottande
Jaha. Så var det min tur att börja blotta mina tankar och tycken för dem som irrat sig hit. Men det är väl allt mycket bättre än att börja blotta sig offentligt så där klädesväg här i Toronto... Fast man vet aldrig vilka böjelser som lurar bakom de trevliga personligheterna man möter här i stan; det kanske skulle falla i hur god jord som helst!
Jag tror jag håller mig till textblottning, åtminstone tills det riktigt börjar knipa i plånboken...
Jag tror jag håller mig till textblottning, åtminstone tills det riktigt börjar knipa i plånboken...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)